HKM vann dagens bortamatch i Jönköping genom att besegra IF Hallby med siffrorna 29-27 (18-13).
Dagens matchkommentarer sammanfattade matchen med orden ”det var en hafsig match utan något direkt skönspel”, vilket var en korrekt om än kanske en något förskönande beskrivning.
Första halvlek inleddes med HKM utan intensitet i spelet och utan skärpa i avslut och passningsspel. Trots det, och trots en mängd tekniska fel, gick vi från underläge 2-3 till en ledning på 7-3, en ledning som vi höll fast fram till halvtid då vi ledde med 18-13.
Förhoppningen inför andra halvlek var att vi skulle kunna hålla ett hårt skadedrabbat hemmalag på behörigt avstånd, men tyvärr blev det trots det en lite nervig avslutning på matchen. Med tio minuter kvar att spela var vår ledning nere på ett mål, 25-24, och poängen var klart i farozonen. Dock lyckades vi samla ihop oss någorlunda de sista minuterna och kunde alltså till slut stå som segrare med 29-27.
Grabbarna stod inte riktigt att känna igen idag. Vad det beror på kan tyvärr inte jag bedöma då jag saknar den typen av kunskap. Jag hoppas förstås att Roganovic/Pecikoza kan klura ut det och rätta till det och jag hoppas förstås att det endast var en engångsföreteelse. Men….. två poäng är två poäng, varken mer eller mindre, och det är poängen som räknas.
Arrangerande IF Hallby utsåg Colin Tönnesen till vår bäste spelare. Lite extra plus från min sida även till Love Sundewall.
Våra målskyttar: Love 7, Colin 7, Christopher 4, Thilo 4, Aldo 3, Arvid 2, Ludvig 1 och Amin 1.
✏️ Tommy Thysell